Konsensus om Bockska huset

Reuters ruta 4/12 1987

Vissa mycket vanliga ord saknas i den senaste upplagan av Svenska Akademiens ordlista. Ett exempel är det allmänt förekommande konsensus eller konsens, som ibland (felaktigt?) skrivs consensus. Det bör väl helst vara k i ordets början?
Farfar i Tölö

Det är helt riktigt att varken konsensus eller consensus finns i SAOL 11. Jag håller med frågaren om att det måste ses som en miss. Visserligen är ordet relativt nytt i den politiska debatten. Det är också betydligt mindre vanligt i Sverige än hos oss, där det länge har varit ett av de mest centrala begreppen i politiken. Men det är självfallet tillräckligt vanligt och känt också i Sverige för att kvalificera sig för SAOL.

Consensus är latin och betyder ursprungligen 'överensstämmelse, allmän sed, enstämmighet, överenskommelse etc.' Men den nya användning som vi nu har av ordet i svenskan kan knappast ses som ett direkt lån från latinet, utan snarare från engelskan (där ordet har samma form som i latinet). Den betydelse vi i dag lägger i ordet är densamma som det har i engelskan, nämligen närmast 'samförstånd, samstämmighet, enighet, åsiktsgemenskap'.

Samma latinska consensus har lånats in i svenskan redan på 1500-talet, men då vanligen i formen consens eller consent, sedermera konsens (den sistnämnda formen är uppslagsord i Svenska Akademiens ordbok). Men betydelsen 'överenskommelse, enighet' anges i SAOB såsom utdöd.

Det consensus eller konsensus som vi i dag har i svenskan kan alltså ses som ett ungt lånord, inlånat från latinet via engelskan sannolikt först på 1980-talet. Att ordet är så vanligt hos oss beror på att det används också i finskan - som en följd av den samförståndspolitik som har varit utmärkande för Finland de senaste åren. En nära motsvarighet i Sverige var "Harpsundsandan" på Tage Erlanders tid.

Av tradition har praktiskt taget alla latinska lånord på con- fått försvenskad stavning med kon- när de lånats in i svenskan. I t.ex. SAOL upptar dessa ord flera sidor. Att stavningen consensus trots detta är så vanlig måste därför bero dels på att det är ett nytt lån som inte ännu har hunnit stabilisera sig, dels på att det är engelskan som är det egentliga långivande språket (jfr t.ex. container).

Men det råder långt ifrån konsensus om att ordet skall skrivas med c. Den nya Svensk ordbok (1986) stavar det visserligen så, men Bonniers svenska ordbok som kom ut samma år har enbart stavningen konsensus. Prismas Främmande ord (1984) liksom Bo Selténs Svengelsk ordbok (1987) har bägge skrivformerna som uppslagsord men hänvisar från konsensus till consensus. Den senare ger också ett exempel på stavningen med k från Svenska Dagbladet.

Om vi vill ha konsekvens och kontinuitet i stavningen av lånord blir konklusionen att konsensus bör stavas med k i och med att det har fått en konsoliderad ställning i svenskan. Ett sådant konstaterande kan knappast anses alltför konservativt.

Nästa steg kunde sedan vara att knyta an till det gamla lånordet konsens och stryka den latinska ändelsen -us. Det skall bli intressant att se hur utvecklingen gestaltar sig.

Men låt oss inte heller glömma att vi sedan gammalt har fullt gångbara svenska ord för samma sak, i första hand samförstånd och enighet. 

***

I Hufvudstadsbladet fanns den 11 november ett stort reportage om det renoverade "huset Bock" och tre dagar senare användes samma namn i en insändare. Formuleringen leder tanken till huset Bernadotte eller huset Romanov, men det är ju inte fråga om ett hus av det slaget. Den renoverade byggningen kallas ju på genuin helsingforsiska Bockska huset liksom vi säger Sederholmska huset, Grönqvistska huset osv. Får vi stöd av språkvårdarna i motståndet mot nya namn på dem?
G.L., Helsingfors

Benämningen "huset Bock" har påtalats också av en annan läsare, och jag har egentligen inget att tillägga, utan stöder gärna motståndet mot sådana namnformer. Visserligen har husen väl någon gång benämnts på samma sätt som ägaren/uppföraren, alltså bara "Bock", men "huset Bock" för onekligen tankarna till en kunglig ätt och är därför olämpligt. Bockska huset skall vi alltså kalla det.

Mikael Reuter