Citattecken

Reuters ruta 20/7 1995

En läsare har fäst sig vid att det i presentationen av det nya programmet Textkontroll bl.a. står att programmet kan hitta och rätta fel som användning av engelska citattecken i stället för svenska, tumtecken i stället för citattecken och fottecken i stället för enkla citattecken. Hon konstaterar att det här är något som man inte får lära sig i skolan och som inte ens vana språkbrukare känner till, och undrar vad det finns för regler för citattecken i svenskan.

Citattecken – även kallade citationstecken eller anföringstecken – är något som vanliga textförfattare tills helt nyligen inte har haft någon orsak att bry sig om. I traditionell skrivmaskinstext fanns det bara ett alternativ: det vanliga (dubbla) citattecknet var detsamma som tumtecknet, alltså "detta tecken", och det enkla citattecknet, dvs. apostrofen, var detsamma som fottecknet, 'så här'.

När texterna sedan gick till tryckning fanns det yrkeskunniga sättare som visste att tum- och fottecknen i typografisk (dvs. tryckt) text skulle bytas ut mot äkta citattecken. De visste också vilka citattecken som hör hemma i svenskan och vilka som användes i andra språk.

Men sen kom datorerna med allt mer avancerade typografiska funktioner. Det har blivit allt vanligare att skriva ut texten i en typografisk form som motsvarar tryckt text, även om det är fråga om vanliga brev och promemorior, och det har framför allt blivit allt vanligare att ge ut enklare skrifter och till och med tidskrifter genom s.k. desktoppning, dvs. så att skribenten eller redaktören själv har hand om den typografiska utformningen.

Det är då det blir kollision.

Använder man tryckstilsfonter som Times eller Univers, bör man nämligen i princip också använda typografiskt riktiga citattecken, alltså ”de här” eller »de här« respektive ’de här’. Tum- och fottecknen hör bara ihop med skrivmaskinsstil. Men det är försvinnande få skribenter som följer den regeln, eftersom de äkta citattecknen inte finns på PC:ns tangentbord utan måste plockas från en teckentabell eller läggas in som makron eller i en personlig tangentbordslayout. Själv har jag lagt in ” och ’ som Ctrl + samma tangenter som tum respektive fottecken.

Det här är naturligtvis en trivial fråga så länge man bara skriver enkla texter. Men den som har ambitionen att skriva tryckfärdig text som också i övrigt fyller typografins krav, har skäl att ägna några extra minuter åt att få fram de rätta tecknen.

Som jag antydde tidigare är ett alternativ till de dubbla apostroftecknen (”de här”) så kallade gåsögon eller gåsfötter, alltså »de här« eller »de här». I svensk text har det vanligaste sättet varit att ha bägge tecknen vända framåt (det senare exemplet), men vissa typografiska experter rekommenderar att man vänder »gåsögonen« med spetsen mot citatet så att det tydligt framgår var det börjar och slutar.

Slutligen några ord om bl.a. “engelska citattecken” och „tyska citattecken“. Citattecknen i andra språk är som synes annorlunda placerade och vända än i svenskan. Det händer att vissa datorer och program vid konvertering lägger in engelska citattecken (t.o.m. tidskriften Språkbruk har råkat ut för det), men de hör alltså inte hemma i svenskan.

Här har jag inte alls tagit upp den rent språkliga användningen av citattecken. Vad den beträffar hänvisar jag till Svenska skrivregler, utgivna av Svenska språknämnden.

Mikael Reuter