Digitala ficktelefoner

Reuters ruta 21/12 1995

På första sidan i Husis – fast inte i redaktionell text utan i annonser – har vi flera gånger på sistone fått läsa om ”digitaliska” apparater. Något sådant adjektiv som digitalisk finns givetvis inte, utan det heter digital.

Digital är ett lån från engelskan, använt i svenskan i den nutida betydelsen sedan 1960-talet. I engelskan avser digital av gammalt något som hänför sig till eller utförs med fingrarna (lat. digitus = finger), men den dominerande betydelsen i våra dagar är ’som bygger på siffror’. Den senare betydelsen har utvecklats ur den förra (digit har först betytt finger men sedan också siffra).

Digital används dels om klockor och andra elektro-niska apparater som visar tiden respek-tive mätresultat m.m. med siffror i en teckenruta (digi-talt) i stället för med visare (analogt), dels om apparater vars funktion bygger på ett val mellan två värden (1 och 0). Bl.a. mikroprocessorer och CD-skivor bygger på digital teknik.

Ficktelefoner

Till de apparater som fungerar med digital teknik hör de nya GSM-telefonerna, som nästan utan undantag är ficktelefoner. Att en ficktelefon på finska kallas käsipuhelin (i vardagslag kännykkä) skall inte förleda oss att tro att den svenska termen är ”handtelefon”. Den svenska motsvarigheten till vardagsordet kännykkä är nalle – den tidigare förleden yuppie- har numera fallit bort, när t.o.m. gråhåriga humanister har börjat använda ficktelefon.

Ordled

När jag härförleden presenterade den nya ordboken Nationalencyklopedins ordbok hade tryckfelsnisse varit framme och förvanskat texten på ett antal ställen. De galna avstavningarna var inte ett resultat av ordbokens nya avstavningsprinciper. Och framför allt är det inte någon ”ordlek” som anges för varje ord, utan indelningen i ordled.

Mera om celiaki

Få språkspalter har gett upphov till så många kommentarer som den förra som handlade om celiaki (uttalat med s i början och trycket på sista stavelsen) eller glutenintolerans (med trycket på första stavelsen i gluten).

De flesta kommentarerna har gällt det faktum att ordet celiaki inte finns upptaget i de vanligaste svenska ordböckerna. Jag har å ena sidan blivit upplyst om att ordet finns bl.a. i Collinders Stora ordboken från 1983 och i den nyutkomna Ruotsi-suomi opiskelusanakirja. Å andra sidan har jag fått bekräftelse på att det är rätt sällsynt i svensk tidningstext. Något mer har man i Sverige talat om glutenintolerans, men nu verkar det som om ordet celiaki var på frammarsch också där.

Bitumen och asfalt

En uppmärksam läsare som arbetar inom byggbranschen kunde också upplysa mig om att man bland fackfolk i Sverige nyligen har gått in för den internationella terminologin enligt vilken bitumen (med tryck på andra stavelsen) används om själva det oljebaserade ämnet medan termen asfalt reserveras för den massa med inslag av grus el.dyl. som används t.ex. som vägbeläggning.

Mikael Reuter