Excentrisk desinformation
Reuters ruta 14/8 1996
När vi talar om det engelska inflytandet på dagens svenska tänker vi i allmänhet på inlånade ord och uttryck, både direkta lån och översättningslån som ha en bra dag och det är upp till dig. Likaså brukar man anse att tendensen till särskrivning av sammansatta ord beror på inverkan från engelskan. Men relativt sällan uppmärksammas engelskans påverkan på rättskrivningen i övrigt. Den är kanske inte så stor än så länge, men det börjar dyka upp ett och annat exempel i både böcker och tidningar.
Ett sådant exempel är stavningen ”eccentrisk”, som har använts både av höglärda humanister och framstående journalister. Adjektivet excentrisk är ju inget modernt lån från engelskan (även om vi ibland associerar det till excentriska lordar), utan det har funnits i svenskan sedan början av 1800-talet. Det är bildat till lat. ex ’ur, från, ut’ och centrum, men det troliga är väl att det har kommit in i svenskan via franskan eller tyskan.
Ett relativt nytt lån från engelskan är däremot desinformation, men det hindrar inte att det skall skrivas och uttalas just så, och inte enligt engelsk stavning ”disinformation”. I ord som är bildade till latinets dis ’isär’ följer svenskan nämligen av tradition den franska stavningen (eftersom de flesta har lånats in via franskan). I franskan har dis- övergått till dés- framför vokal, vilket gör att vi också på svenska har å ena sidan t.ex. desarmera, desillusionerad, desinformation, desorganiserad och desorienterad, å andra sidan diskrepans, diskreditera, diskvalificera, disproportion och dissonans.
En ganska vanlig felstavning är också ”excursion” i stället för exkursion. Åtskilliga föreningar meddelar i sina medlemscirkulär att de skall anordna ”excursioner” till olika platser. I vilken mån det är fråga om ett direkt inflytande från engelskan vet jag inte – det kan förstås också vara en allmänt ”fin” stavning av ett främmande ord.
I det här sammanhanget kan det också vara skäl att ta upp ordet faksimil, som alltså på svenska skrivs med -ks- och inte ”faximil” eller ”facsimil”. Stavningen med x är säkert påverkad av det moderna (tele)fax, som ju i och för sig är en förkortad form av det engelska (tele)facsimile. Faksimil är bildat till lat. fac simile ’gör det lika’ och betyder ungefär ’noggrann avbildning i tryck’ (en faksimilutgåva av en bok är alltså en fotografisk återgivning av originalet, inte ett omtryck som är satt på nytt).
Slutligen kan jag inte låta bli att återge den sanna historien om den unge urbane journalisten i Sverige som hade intervjuat någon som talade om kolugn och i den utskrivna intervjun skrev det coollugn. Lugn som en ko var inte någon naturlig bild för honom, medan däremot cool hör till den yngre generationens centrala ordförråd.
Mikael Reuter