Svåra ord på -ium

Reuters ruta 22/5 1996

I åtminstone ett par tidigare språkspalter har jag tagit upp böjningen av ordet medium och dragit paralleller till andra ord på -ium. Jag har då kraftigt rekommenderat att medium (och massmedium m.fl.) böjs enligt huvudregeln för sådana ord, alltså ett medium, mediet, medier, medierna. Samtidigt har jag framhållit att singularformer som ”ett media”, ”ett lågstadie” är oriktiga.

Allt detta stämmer förstås fortfarande. Ändå kan man konstatera att bruket är vacklande, både i Sverige och i Finland, och att inte bara pluralformen ”media” utan också singularformen ”stadie” förekommer även i sammanhang där man inte skulle vänta det.

Utvecklingen förefaller snarast att vara den att ”media” (som i och för sig tas upp som så kallad även-form ännu i den 11 upplagan av Svenska Akademiens ordlista) småningom börjar vika till förmån för den rekommenderade formen medier, medan typen ”ett lågstadie”, ”ett akvarie” börjar bli vanligare trots att den betraktas som ett direkt fel.

Det är alltså uppenbart att de här orden är besvärliga att hantera för språkbrukarna. Vad beror det på?

Varierande analogier

Den svenska språkvårdaren Birgitta Lindgren har nyligen behandlat de här orden i en artikel. Hon visar där att det finns ett hundratal ord på -ium som böjs enligt huvudmönstret (som akvarium, akvariet, akvarier och sammansättningar på akvarie-, t.ex. akvariefisk). Dessutom finns det ett annat mönster som används huvudsakligen för ämnesnamn: aluminium, aluminiumet eller aluminiet, sms. aluminiumbåt osv. (pluralform saknas eftersom det är fråga om ämnesnamn). Totalt böjs ett fyrtiotal ord på det sättet; de flesta av dem är sällsynta fackord. Därtill kommer ca ett dussin ord med böjningar som är variationer på de här två temana.

Slutligen har vi medium, som är ensamt om att ha en (alternativ) pluralform på -ia, men som får stöd av en annan ordgrupp, nämligen typen faktum, fakta (där emellertid utvecklingen går mot oförändrad form i pluralis, alltså flera faktum).

Bilden kompliceras ytterligare av att vi har en närliggande grupp av ord som slutar på -ie i singualaris och -ier i pluralis och alltså har en pluralform och en sammansättningsform som ser lika ut som för typen akvarium (t.ex. aktie, ferie, kemikalie, premie, studie). Dessa är emellertid alla en-ord i motsats till orden på -ium som är neutrer. Pluralformen studier kan med andra ord hänföra sig både till (ett) studium och (en) studie.

Felaktiga former som ”ett akvarie”, ”ett lågstadie” beror uppenbarligen på inflytande dels från en-orden (aktie, kemikalie), dels från den bestämda formen. Att den bestämda formen lågstadiet ger upphov till grundformen lågstadie är kanske inte så märkligt med tanke på att vi av gammalt har typen ett dike, diket. I finlandssvenskan får kanske formen lågstadie ytterligare stöd av att den bestämda formen i de flesta fall uttalas utan -t: jag går på lågstadie’.

Vi kan i varje fall räkna med att sådana singularformer som ”ett lågstadie” inte kommer att accepteras som korrekta inom en överskådlig framtid. Möjligen kan någon av neutrerna flytta över till en-orden, så att t.ex. en inventarie godkänns vid sidan om eller i stället för ett inventarium.

Bäst vore det om man kunde begränsa mönstren för böjning av neutrer på -ium till två, dvs. typerna akvarium, akvariet, akvarier, akvarie(fisk) respektive aluminium, aluminiumet/aluminiet, aluminium(båt). Det innebär bl.a. att man konsekvent borde gå in för enbart pluralformen medier (inklusive massmedier) och sammansättningar på medie-.

Ett undantag som vi knappast kommer ifrån är det just nu så populära multimedia, som väl nästan får ses som ett slags ämnesord snarare än en pluralform. Men även i det fallet rekommanderas sammansättningar på multimiedie-, t.ex. multimediedator.

Mikael Reuter