Passning och beredskap

Reuters ruta 21/10 1998

I två stora annonser, som dessutom har återkommit upprepade gånger, har vi på sistone fått läsa om hur långa ”beredskapstider” de konkurrerande mobiltelefonerna har. Till dem som undertecknat annonserna hör både den statliga teleoperatören i Finland och det stora svenska telefonföretaget, så det är säkert många läsare som har trott att det är så man kallar den tid under vilken en mobiltelefon eller en sladdlös telefon kan vara påslagen för passning av inkommande samtal utan omladdning av batteriet.

Men så är det inte. Det riktiga svenska ordet för det som på engelska kallas standby time och på finska valmiusaika är passningstid. Det är det ord som används både i instruktionsböcker till apparaterna och i annonser och artiklar i svenska medier, och det tas också upp i auktoritativa termlistor. Passning i den här betydelsen har för övrigt använts länge inom radiotelefonin. Till exempel VHF-apparater som främst används för kommunikation mellan båtar har ofta möjlighet till samtidig passning av två kanaler.

Vad är beredskapstid?

Även om det finska ordet valmius i många sammanhang kan översättas med beredskap skall vi alltså inte låta oss förledas att översätta valmiusaika med ”beredskapstid” när det är fråga om telefoner. På svenska avser nämligen beredskapstid helt andra saker.

Den sannolikt äldsta betydelsen av beredskapstid är den tid landet är försatt i beredskap vid en krissituation, med hotande krigsfara. I en enkät som Folklivsarkivet vid Lunds universitet har sänt ut ställs t.ex. följande frågor:
”Hur tycker du beredskapstiden skildras idag? Är det en nostalgisk bild som målas upp? Överensstämmer denna bild med dina upplevelser av den här tiden? Händer det att du tänker tillbaka på beredskapsåren? Hur känns det att höra dåtidens schlagermelodier idag?”

En andra betydelse av beredskapstid är den tid under vilken en person inom vissa yrken tjänstgör i beredskap, färdig att rycka ut om det behövs. I den svenska arbetstidslagen sägs det t.ex. att till veckovilan inte räknas ”beredskapstid då arbetstagaren får uppehålla sig utanför arbetsstället men skall stå till arbetsgivarens förfogande för att utföra arbete när behov uppkommer”. Också i fråga om bemanningen på utryckningsfordon som ambulanser talar man om beredskapstid, som till exempel för ambulansläkarnas vidkommande kan användas för sjukvårdsuppdrag inom primärvården.

Har du mobilen med dig?

När vi ändå är inne på mobiltelefoner kan det vara dags att konstatera att den tekniska utvecklingen har lett till att ordet ficktelefon i praktiken har blivit obehövligt. I och med att alla mobiltelefoner numera har fickformat behöver det inte längre särskilt framhållas. Det räcker bra att man talar om mobiltelefon eller helt enkelt bara mobil. I dagens svenska är alltså normalbetydelsen av mobil inte längre ett sjuttiotalskonstverk som dinglar i taket.

Inte minst på visitkort, brevpapper och liknande skriver man enklast bara mobil framför numret till sin mobiltelefon.

Mikael Reuter