Laga mat i aulan?

Reuters ruta 6/3 1992

Kort och gott: Vad är en aula på a) rikssvenska, b) finlandssvenska, c) finska?
Kan vanliga skoltamburer också kallas aulor? Och hur är det med tamburen-vestibulen-foajén (?) i ett kulturhus? Rummet har ytterdörr, dörr till bibliotek, läsesal, klassrum etc., dessutom finns där en cafeteria, klädhyllor m.m. Mitt i rummet finns en fontän med gröna växter runtom, och ovanför ett takfönster. Rummet används också för utställningar. Är detta en aula?
Tacksam för svar

Ordet aula har kommit in i svenskan från latinet (troligen dock genom förmedling av tyskan). Latinet hade i sin tur lånat ordet från grekiskan.

Ordets betydelse i latinet var gård eller större sal. Det grekiska ordet kunde också betyda ”palats” o.dyl.

I tyskan har Aula i stort sett samma betydelse som i (riks)svenska, nämligen ’stor sal’. I dagens svenska används det framför allt om samlingssalar i skolor och om festsalar i universitet. ”Universitetets aula” i Sverige motsvarar alltså närmast det vi i Finland brukar kalla ”solennitetssal” (ett ord som knappast numera brukas i Sverige).

I finskan har aula genomgått en betydelseutveckling. Det är visserligen fortfarande fråga om ett stort rum, men det är inte en festsal utan närmast det som man på svenska skulle kalla entréhall, alltså ett stort. öppet rum med högt i tak, ofta direkt innanför ingången. ”Yliopiston aula” är alltså något helt annat än ”universitetets aula” – så länge vi håller oss till allmänsvenskt språkbruk.

Kvistigare är det när vi kommer till frågan om finlandssvenskan. Skall vi acceptera att vi i finlandssvenskan ger ordet en annan betydelse än i rikssvenskan, dvs. den finska betydelsen? Är det ett likadant fall som semla, där vi väl otvetydigt kan slå fast att ordet har skilda betydelser i rikssvenskan (’fastlagsbulle’) och finlandssvenskan (’småfralla, kuvertbröd, rundstycke’)?

Jag vågar inte ge ett säkert svar på den frågan, men tycker ändå att vi i vårdat språk och i officiella sammanhang bör undvika att använda aula i den finska betydelsen och i stället tala om (entré)hall eller, när det är fråga om teatrar o.dyl., i vissa fall foajé. Också den ”aula” som beskrivs i frågan skulle enligt allmänsvenskt språkbruk närmast kallas en entréhall.

***

Uttrycket ”göra mat” tycks förekomma både i Sverige och i Finland, men låter bisarrt i mina öron. Kan det anses helt korrekt? Jag föredrar åtminstone själv att laga mat i analogi med matlagning.
Kock mot sin vilja

Normaluttrycket är utan vidare laga mat, men som frågeställaren säger förekommer också ”göra mat”. Om det bara var i Finland kunde man misstänka att det var ett s.k. hyperkorrekt uttryck (eftersom vi har lärt oss att laga i normala fall inte får användas i betydelsen ’tillverka, göra’ utan i rikssvenskan vanligen betyder ’reparera’). Men också i Sverige kan man säga att man måste ”gå hem och göra mat”. Det kan alltså inte betraktas som ett fel, och håller kanske på att bli allt vanligare. Möjligen kan man se en viss betydelseskillnad, så att göra närmast skulle användas i betydelsen ’göra i ordning, fixa till’ medan laga främst reserveras för det som verkligen resulterar i lagad mat.

Mikael Reuter