Trumpetare eller trumpetist?

Reuters ruta 10/7 1992

Vi talar om komponist, violinist, gitarrist, pianist, klarinettist osv. Men hur är det med trumpetist? Jag har förgäves letat efter ordet i rikssvenska texter.
I mina öron blåser en trumpetare smattrande fanfarer, medan en trumpetist – t.ex. Louis Armstrong – spelar t.ex. känslig blues.
Är ordet trumpetist en finlandism?
H.N., Helsingfors

Jag vet inte hur vanligt det är att tala om ”trumpetister” i finlandssvenskan, men helt ovanligt kan det knappast vara, eftersom ordet bl.a. tas upp av Harry Stenmark i hans Finlandssvenska ord och uttryck från 1983. Det är också uppenbart att det knappast någonsin förekommer i rikssvenskan, och vi kan alltså på ganska goda grunder säga att trumpetist är en av de många relativt okända finlandismerna. En annan sådan var det tal om här i rutan förra veckan, nämligen verbet taktikera – ett ord som jag faktiskt råkade höra i radion nyligen efter att jag hade skrivit om det, och som också finns upptaget i Stenmarks ordlista.

Mot bakgrunden av alla andra instrumentalister på -ist är det kanske konstigt att trumpetist inte alls används i rikssvenskan, men det tycks helt enkelt vara så att trumpetare är så starkt etablerat (också när det gäller jazz och blues) att det är ohotat som allenarådande form. Trumpetare har ju funnits i Sverige (framför allt inom det militära) långt innan det fanns gitarrister, klarinettister och pianister, och tydligen har man inte funnit något behov av att skilja mellan dem som blåser smattrande fanfarer och dem som spelar stämningsfull jazz.

I det här fallet kan man alltså säga att nybildningen ”trumpetist” inte fyller något egentligt behov. Vi kan i och för sig gott klara oss utan det ordet och i stället använda trumpetare i alla sammanhang. Men personligen måste jag säga att jag inte blir särskilt störd om någon ändå talar och skriver om trumpetister – vare sig det sker av princip eller av okunskap.

Mikael Reuter