Mera om telefonnummer

Reuters ruta 18/12 1992

I nyaste utgåvan av Svenska skrivregler heter det att (svenska) telefonnummer skrivs ut med bindestreck efter riktnumret, till exempel 020-905 10 och 08-668 01 50. Själv skulle jag (i Finland) använda parentes vid riktnummer: (90) 125 31. Det är ju trots allt inte frågan om vare sig växel eller omkoppling av samtalet, utan en ”förled” som man använder om man ringer utanför nätgruppen.
J.S., Helsingfors

Visst är det trevligt att vi har ”svenska rekommendationer” för olika saker, men det är inte alltid så enkelt och entydigt, åtminstone inte beträffande telefonnummer, tycker jag.
Nog skall vi väl försöka enas om ett nationellt eller internationellt sätt att skriva telefonnumren? Hur gör vi annars i tvåspråkiga familjer, företag eller kommuner? Anvisningarna i telefonkatalogen grundar sig på den internationella teletrafikkommitténs rekommendation, som har omfattats av Finlands Standardiseringsförbund.
Inte skall vi väl försöka göra allt till en ”svensk” sak – för principens skull? Huvudsaken är ju att vi följer konsekventa och enkla system som fungerar ...
Principer är bra, men ...

Bägge frågorna visar med all önskvärd tydlighet att vi här har att göra med en fråga som ligger i gränsområdet mellan det språkliga och det nationella. Gäller rekommendationen i Svenska skrivregler svenska språket eller Sverige? Har Finlands Standardiseringsförbund omfattat Internationella teletrafikkommitténs rekommendation för finskans eller för Finlands vidkommande?

Frågan kan naturligtvis inte besvaras entydigt. Lyckligtvis är det i varje fall bara fråga om rekommendationer, och ingen är tvungen att följa dem (liksom inget land är tvunget att följa de internationella rekommendationerna). Men visst är det bra med enhetlighet, och jag har stor förståelse för dem som tycker att vi bör följa samma principer på finska och svenska i Finland. I många kataloger o.dyl. är det ju otänkbart att skriva numren olika beroende på om de hänför sig till svenska eller finska personer eller företag, och detsamma gäller tvåspråkiga tryckalster som vänder sig till både svenska och finska läsare och där telefonnumren är gemensamma för den svenska och den finska texten.

Men ändå menar jag att vi i rent svenska sammanhang i Finland bra kan skriva (och framför allt läsa ut) telefonnummer på det rekommenderade svenska sättet. Jag är fortfarande övertygad om att det är lättare att komma ihåg sexsiffriga nummer i grupper om två: sjutton fyrtitre elva är lättare att säga och memorera än ett sju fyra, tre ett ett (eller hundrasjuttifyra trehundraelva).

Småningom blir det allt vanligare också med åttasiffriga telefonnummer. I det fallet har väl praxis ännu inte stabiliserat sig, men den finska rekommendationen i 1991 års telefonkatalog är att man skall skriva dem som fyra + fyra (1234 5678), medan man i Sverige ser ut att stanna för tre + tre + två (123 456 78) efter att också ha övervägt två + två + två + två (12 34 56 78). Personligen hade jag hållit på det sistnämnda, eftersom det också i detta fall vore rytmiskt bättre då det bygger på grupper av hela tal (tolv i stället för ett två; trettifyra i stället för tre, fyra).

Vad gäller parentes eller bindestreck vid riktnummer är jag tämligen neutral, men jag håller med frågaren om att det finns en viss logik i att som i Finland skriva riktnumret inom parentes, eftersom det används bara av dem som ringer fjärrsamtal (eller rikssamtal som det heter i Sverige).

Mikael Reuter