Ny vinter och märkbart kallare

Reuters ruta 10/4 1992

Efter en varm vinter har vädret plötsligt slagit om till snö och slask igen, en typisk ”takatalvi” som man säger på finska. Finns det något ord för det på svenska? Jag har hört någon tala om ”bakvinter”, men det låter bakvänt i mina öron. Ett annat tänkbart ord är ”eftervinter”, men det betyder väl mera allmänt den sista delen av vintern?
Frågvis översättare

På förekommen anledning är det ganska många som under de senaste veckorna har undrat om det finns någon svensk motsvarighet till det finska takatalvi. Tyvärr måste jag göra dem besvikna. Det finns inte något enskilt ord som direkt motsvarar takatalvi; det är helt enkelt så att begreppet inte är lexikaliserat i svenskan på samma sätt som i finskan, trots att själva fenomenet knappast är okänt i Sverige. Men å andra sidan betvivlar jag att det finns entydiga ord för det i t.ex. tyskan, engelskan och franskan heller.

Först av allt kan vi väl slå fast att ”bakvinter” inte är något svenskt ord, utan på sin höjd ett finskt ord med svenska beståndsdelar. Däremot förekommer det faktiskt att eftervinter används i den aktuella betydelsen, även om det, som frågaren påpekar, i första hand avser den sista delen av vintern. Svensk ordbok ger exempelfrasen en eftervinter i månadsskiftet mars–april skadade blomknopparna. Kolleger till mig i Sverige uppger emellertid att den innebörden av eftervinter inte är särskilt vanlig och självklar.

Det som man i stället snarare skulle tala om är att det har kommit ett bakslag (på vintern) eller en plötslig extra köldknäpp, eller helt enkelt att vi har fått en ny vinter. I Sveriges TV häromdagen talade nyhetsuppläsaren om ”vinter på övertid, så att säga”.

Det kan vara intressant att filosofera över varför ett visst begrepp blir lexikaliserat i vissa språk men inte i andra, och att vissa begrepp blir lexikaliserade och andra inte. Takatalvi är ett ord som alla finnar (och de flesta finlandssvenskar) känner till och använder, medan rikssvenskarna inte lider av att sakna ett ord för fenomenet. För motsatsen till takatalvi, alltså en varm och solig period efter den egentliga sommaren, har svenskan sedan gammalt ett ord brittsommar, som ursprungligen sammanhänger med att det ofta brukar komma en sådan värmeperiod kring Birgittadagen i början av oktober. Ordet är visserligen inte lika välkänt som finskans takatalvi, men ändå relativt väl etablerat.

För en sådan senkommen sommarperiod har finskan å sin sida inte ursprungligen haft något ord. Uttrycket intiaanikesä är ett översättningslån från engelskan (eller från svenskan som i sin tur har lånat indiansommar som en konkurrerande synonym till brittsommar). 

***

Jag har alltmer börjat reta mig på den oriktiga användningen av ”märkbar” som översättning av finskans merkittävä. För en tid sedan läste jag att Mannerheim var en märkbar person i Finlands historia. Vad skall vi göra för att få slut på detta ofog?
L.R., Helsingfors

Jag har skrivit om märkbar och några andra betydelsemässigt närstående ord en gång tidigare, men det är fem år sedan dess, så det kan vara på sin plats med en kort repetition.

Märkbar betyder i allmänhet just det som man kan räkna ut utgående från dess beståndsdelar, alltså ’som kan märkas’. En märkbar förändring behöver alltså inte vara detsamma som en betydande eller avsevärd eller väsentlig förändring. Observera att man ofta betecknar något som knappt märkbart. Däremot är kännbar i allmänhet synonymt med betydande eller avsevärd, med ett viktigt undantag: kännbar kan enligt allmänsvenskt språkbruk användas bara om något negativt. Skatter och pålagor kan öka kännbart, priserna kan stiga kännbart och det kan bli kännbart svårare att klara sig ekonomiskt, men lönen blir avsevärt bättre och det blir förhoppningsvis betydligt varmare och vackrare väder om en tid.

Mikael Reuter