Till innehållet
Sök

Då, emedan eller eftersom?

Reuters ruta 3/3 1989

På min arbetsplats älskar den som översätter interna meddelanden till svenska ordet eftersom. Det används oftast då motsvarande text på finska har en temporal satsmotsvarighet (t.ex. Maija Meikäläisen jäädessa eläkkeelle, Jussi Meikäläisen siirtyessä uusiin tehtäviin). I mitt tycke är ordet eftersom fel använt i dessa sammanhang. Det låter styvt, gammalmodigt m.m. Både och emedan låter bättre. Vad finns det för regler för dessa ord?
Finns det någon bra grammatik eller (ord)bok som beskriver småord med ungefär samma men ändå delvi olika innebörd och i vilka sammanhang de olika orden används respektive inte bör användas? Finns det någon bra svensk grammatik för vuxna personer med svenska som modersmål där man lätt kan slå upp och kontrollera ord och uttryck, grammatikregler m.m.?

EFTERSOM-allergiker

Låt mig först av allt slå fast att eftersom är ett helt normalt och fullt användbart svenskt ord. Det är också fullt neutralt stilistiskt sett: varken vardagligt eller högtravande, varken ålderdomligt eller nymodigt.

Den närmaste konkurrenten till eftersom är emedan, men det ordet kan nog i våra dagar betraktas som lite ålderdomligt och en aning högtravande. Det är sällan man hör emedan i tal eller ser det t.ex. i neutral tidningstext. Till och med i juridiskt språk föredrar man numera vanligen eftersom framför emedan.

I gammalt kanslispråk finns ju annars flera synonymer till de här orden, framför allt alldenstund, enär och ity att. Hur stiliga de än låter och hur mycket en del äldre jurister än tycker om dem, får vi konstatera att de inte längre tillhör svenskans normala ordförråd. Visserligen hörde jag för bara ca en månad sedan en kommunal tjänsteman förklara en komplicerad fråga i en radiointervju med en mening som började med alldenstund, men det får nog skrivas på det kommunala kurialspråkets konto.

Sedan har vi då ordet . Problemet med det är att det har två betydelser: den kausala (= eftersom) och den temporala (= när). Det kan alltså finnas en viss risk för missförstånd i meningar som då ordföranden var förhindrad att delta i mötena var det vice ordföranden som ledde förhandlingarna.

Kontentan av det hela blir, att när det är fråga om att uttrycka rena orsakssammanhang är eftersom det normala ordet i modern svenska. En annan sak är sedan att den finska satsmotsvarigheten i de exempel som frågaren ger inte i första hand ser ut att vara kausala utan snarare temporala. Den översättning som jag i första hand kommer att tänka på är i och med (i och med att Maija Meikäläinen går i pension ...). Men för att kunna ta slutlig ställning bör man veta mer om hela sammanhanget.

När det gäller att kontrollera ordens betydelse är den bästa ordboken av i dag Svensk ordbok, utgiven av Esselte Studium 1986 och utarbetad på Språkdata i Göteborg under ledning av professor Sture Allén. Den ger definitioner på orden och visar dessutom hur de används med hjälp av korta exempelfraser. Uttryck, fraser, prepositioner och över huvud ordens användning i olika sammanhang kan man bäst studera i Svensk handordbok, utgiven av Nämnden för svensk språkvård på Norstedts förlag. Den är visserligen drygt tjugo år gammal vid det här laget, men det mesta som står där kan man lita på.

Svårare är det att rekommendera en bra grammatikbok. När det gäller t.ex. ordföljd och vissa andra finlandssvenska problem är det faktiskt så att man kan ha bäst nytta av grammatikböcker skrivna för finnar. I fråga om rent svenska språkriktighetsfrågor kan det vara bäst att ty sig till de gamla klassikerna Erik Wellander och Åke Åkermalm.

Mikael Reuter