Raffineri

Reuters ruta 14/4 1989

Hufvudstadsbladet har en längre tid använt ordet oljeraffineri. Jag har inte påträffat det någon annanstans, utom nyligen i TV (skall ordet sprida sig också!). I Sverige känner man inte till ordet. Ingen ordbok har det heller. Skall vi inte föreslå att Hbl återgår till det rätta ordet raffinaderi?
Ragnar

Ordet raffineri i betydelsen ’industriell anläggning för raffinering (av socker eller olja)’ har använts i finlandssvenskan sedan förra hälften av 1970-talet. Om jag minns rätt var det Hufvudstadsbladet som lanserade det, men det har från första början fått stöd av språkvårdare. I rikssvenskan är däremot ordet raffinaderi mycket riktigt praktiskt taget allenarådande.

Ordet raffinaderi lånades in i svenskan på 1600-talet, med all sannolikhet från det nederländska raffinaderij, som i sin tur är bildat till raffinadeur, ’person som raffinerar’. Grundordet för denna avledning på -eri är alltså ett personbetecknande substantiv, vilket är relativt ovanligt (jfr dock t.ex. pedanteri).

Flertalet ord på -eri i svenskan är bildade till verb, antingen verb på -a (tryckeri, frosseri, smuggleri) eller verb på -era (kåseri, spioneri). Orden har i många fall franska eller tyska förebilder. Enligt det mönstret är raffineri en helt normal bildning till raffinera och kunde rentav anses vara naturligare i svenskan än raffinaderi.

En blick i Svenska Akademiens ordbok visar mycket riktigt att raffineri har förekommit i svenskan sedan slutet av 1700-talet. Det lånades in (som parallell till den äldre formen raffinaderi) från franskans raffinerie, men trots franskans starka inflytande på svenskan på den tiden lyckades det inte slå ut det etablerade raffinaderi. I SAOB (bandet tryckt i mitten av 1950-talet) betecknas raffineri som ”föga brukligt”. Ordet återfinns däremot i den senaste upplagan av Svenska Akademiens ordlista, där det dock betecknas som finländskt.

Att språkvårdare och terminologer inte bara i Finland utan också i Sverige har gett ordet raffineri sitt stöd beror dels på att det är kortare än raffinaderi och bildat enligt ett vanligt svenskt ordbildningsmönster, dels på att det har nära motsvarigheter i många andra språk. Det engelska ordet är refinery, det tyska Raffinerie, det franska raffinerie och det norska raffineri. Av de språk som står oss närmast är det bara danskan som har samma ord som rikssvenskan, alltså raffinaderi.

Det är inte bara Hufvudstadsbladet som har gått in för det kortare raffineri. Också Neste Oy har följt rekommendationen och sedan mitten av 1970-talet använt raffineri bl.a. i sina årsberättelser och i sin inhemska information på svenska. I broschyrer gjorda för den svenska marknaden har företaget emellertid vanligen använt raffinaderi, vilket på sätt och vis är synd eftersom det kanske kunde vara värt ett försök att också i praktiken och inte bara i språkspalter lansera raffineri i Sverige.

Jag håller alltså inte med frågeställaren om att Hbl borde återgå till det ”rätta” ordet oljeraffinaderi.

Tyvärr tycks det emellertid vara näst intill omöjligt att få ett finlandssvenskt ord som detta att slå igenom i Sverige. Ett annat exempel från samma bransch som raffineri är ordet flytgas, som i Sverige motsvaras av det mindre lyckade gasol – ett ord som ser internationellt ut men inte är det. Trots stödet från norskans flytgass har det finlandssvenska flytgas inte fått någon spridning i Sverige.

I linje med den allmänna strävan att närma finlandssvenskan till rikssvenskan vore det naturligtvis en möjlighet att ge upp och gå in för de ord som används i Sverige. Men det är jag åtminstone inte personligen böjd att rekommendera i fall som dessa – trots risken för att bli beskylld för inkonsekvens.

Mikael Reuter