Ekonomisk sfär hela vintern lång
Reuters ruta 8/12 1989
Det går praktiskt taget inte en dag numera utan att man får läsa i tidningarna om något som kallas EES. Någon förklaring till vad förkortningen riktigt står för har jag däremot inte stött på, även om det uppenbarligen också kallas det europeiska ekonomiska området och tydligen omfattar EG och Efta. Vad är riktigt EES?
Förkortningsfiende
Förkortningen EES står ursprungligen för det engelska European Economic Space, ordagrant översatt ”den europeiska ekonomiska rymden”. Det är mycket riktigt fråga om ett planerat ekonomiskt samarbetsområde som skall innefatta både de tolv länderna inom EG (de europeiska gemenskaperna) och de sex länderna inom Efta (den europeiska frihandelssammanslutningen, European Free Trade Association).
Det har länge rått vacklan om vad detta EES skall kallas på svenska. I Finland har bl.a. regeringen i sin redogörelse till riksdagen rätt och slätt talat om ett ”europeiskt ekonomiskt område”, vilket låter lite platt jämfört med space. I Sverige kallade man det i ett skede ett ekonomiskt ”samarbetsområde”. Det var lite mer preciserat och hade dessutom den fördelen att det kunde förkortas EES också på svenska, men särskilt elegant och slående var det ju inte.
Relativt nyligen har man emellertid lanserat ett nytt uttryck, nämligen den europeiska ekonomiska sfären. Det har redan en tid använts i Svenska Dagbladet, och också Dagens Nyheter och Hufvudstadsbladet har under den senaste veckan beslutat gå in för det. Genom att det dessutom har fått stöd av både Svenska språknämnden och den svenska statsrådsberedningens språkexperter kan det nu anses relativt väl etablerat i svenskan.
Som uttryck har den europeiska ekonomiska sfären flera fördelar. Det ligger ganska nära det motsvarande engelska uttrycket i betydelse, och kan liksom detta förkortas EES. Dessutom har det just den lätt exotiska och pregnanta klang som en sådan lite slagordsmässig benämning gärna kan ha.
Jag hoppas att också andra finlandssvenska massmedier än Hbl börjar tala om sfären.
***
Det synes ha blivit vanligt att använda uttrycket ”längs (med) hösten, vintern osv.” i stället för under hösten, vintern osv. Är också detta finskpåverkat, och kan det i så fall ha samband med att mången numera tycks skygga för uttrycken under julen, under påsken osv. i tron att därmed liksom på finska avses ’före julen, påsken osv.’?
Härförleden inledde orden ”längs hela hösten” rent av dagboksversen i Hbl.
Underligt
Prepositionen längs används inte i allmänsvenskt språkbruk i tidsangivelser som dessa. Ordböcker och konkordanser över svenskt romanspråk ger inga exempel på det, och det är främmande både för mig personligen och för min rikssvenske kollega. Troligen är det återigen fråga om en smygande fennicism som det är skäl att hålla ögonen på; det som ligger bakom den är väl finskans ”pitkin syksyä” osv. Men det kan förstås ses som en potentiell möjlighet; en inte alltför avlägsen parallell är hela hösten lång.
Tycker man att det enkla under hösten inte i tillräckligt hög grad uttrycker den skiftning man är ute efter (jfr pitkin syksyä – syksyn aikana), kan man t.ex. säga under hela hösten eller just hela hösten lång.
Jag har i varje fall svårt att tro att någon med svenska som modersmål skulle skygga för uttrycket under julen i tron att det kan betyda ’före jul’ (liksom finskans joulun alla). Det finns gränser för vad man kan tillskriva finlandssvenskarna.
***
För två veckor sedan (24.11.1989) skrev jag bl.a. om vissa typer av meningar med utbrutna satsdelar där vi i finlandssvenskan ofta använder ett att som inte är förenligt med allmänsvensk syntax (professor Björn Pettersson skrev sedermera ett kompletterande tillägg i Brev till Hbl).
I min iver nämnde jag emellertid ett exempel som enligt en svensk kollega är fullt gångbart också på rikssvenska, nämligen meningen November är en månad som många tycker att vi kunde vara utan.
Det som däremot inte går enligt den allmänsvenska språknormen är November tycker många att är en månad som vi kunde vara utan.
Mikael Reuter
Läs mer om att i satsfläta här.