Blanka röstsedlar i dag
Reuters ruta 5/2 1988
I en diskussion i radion på valkvällen var det flera medverkande som talade om ”tomma” röstsedlar och folk som röstar ”tomt”. Är det riktigt?
Röst i öknen
Nej, det är det inte. En röstsedel är blank, inte tom, och den som lämnar in en blank röstsedel röstar blankt. På samma sätt talar vi om att tidningar kommer ut med blanka sidor på grund av censuren och att någon vid tentamen lämnar in ett blankt papper. Tom i huvudet kan man däremot känna sig när man har svårt att samla sina tankar.
***
I den finska språkvården har man fäst stor uppmärksamhet vid den ökade användningen av begreppet ”i dag” (tänään, tänä päivänä) när man avser nutiden i allmänhet, alltså i stället för ord som nu, nu för tiden, numera etc. Jag har inte observerat att frågan skulle ha behandlats i Hbl. Bifogade klipp av den 15 januari (”I dag tar drygt 1 300 personer livet av sig årligen”) kunde erbjuda en lämplig anledning.
C.E.C., Helsingfors
Det är sannolikt den engelska användningen av today som har påverkat språkbruket i både svenskan och finskan så att konstruktioner av det här slaget har blivit vanligare. T.ex. Östergrens Nusvensk ordbok (bandet från 1919) har exempel bara på kombinationen ännu i dag.
Men även om finska språkvårdare ogillar att man använder ”tänään” i denna bemärkelse, finns det knappast några vägande skäl för en motsvarande varning i fråga om svenskan. Uttrycket i dag är i dag fullt gångbart i betydelsen ’nu för tiden, numera’. Det är rentav så att det ofta är bättre att översätta ”nykyään” med i dag än med nu för tiden, som i vissa sammanhang låter mindre naturligt på svenska. Jämför också den dubbla betydelsen av dagens i ”dagens tidning” och ”dagens journalister”
En annan sak är sedan att en skicklig stilist undviker att skriva som i det citerade exemplet, där i dag kombineras med årligen. En sådan blandning av uttrycken blir lätt inte bara störande utan rentav löjeväckande.
***
I RR den 22 januari stod det intressanta saker om bindestrecken. Hur är det med ett ord som jobbbilist, dvs. en översättning av finskans työmatka-autoilija? Om man tar bort ett b och skriver ihop blir ordet kanske svårbegripligt: jobbilist. Det är förstås inte alls givet att man skall använda ordet, men i vissa sammanhang är begreppet bra att ha, i stället för en omskrivning som ”person som tar bilen till jobbet” el.dyl.
I samma RR nämndes nickel-järnackumulatorer. På tal om sådana visste väl alla att svenskarna inte har ackumulatorer i sina bilar och båtar utan batterier, trots att det är fråga om samma tunga saker som våra ”ackur”.
Översättare, Vanda
Själva ordet ”jobb-bilist” är knappast en term som man jublar över, i synnerhet som den är långtifrån klar och lättförståelig. Men förutsatt att vi hade ett sådant ord håller jag med frågeställaren om att det kanske kunde höra till de få fall där bindestreck är motiverat, åtminstone när det introduceras första gången. Men den generella regeln är att sammansättningar av den här typen skrivs utan bindestreck med en konsonant struken (t.ex. nattaxa).
Bindestreck rekommenderas i allmänhet när tydligheten kräver det, t.ex. i kast-rullen. Ett annat (konstruerat) exempel kunde vara jobb-byxor.
Det är riktigt att ackumulator inte längre används i allmänspråket i Sverige om bil- och båtbatterier. Men i tekniska sammanhang förekommer det; exemplet var hämtat ur Svenska språknämndens Skrivregler.
***
I förra veckans ruta hade det insmugit sig ett förargligt tryckfel. Det stod att pluralis av centrum, förutom centra och centrum, kan vara ”center”. Det bör självfallet vara centrer. Det från engelskan lånade center med i princip samma betydelse kan däremot i pluralis lyda både centrer och center, och är över huvud taget lättare att hantera än centrum.
Eftersom jag en gång tar upp frågor från gamla rutor skall jag också passa på att nämna att entrecote, som behandlades för tre veckor sedan på tal om accenter, normalt skall skrivas helt utan accent på svenska.
Mikael Reuter