Söul och andra namn

Reuters ruta 16/9 1988

Jag har lagt märke till att man på finska skriver Koreas huvudstad Soul och uttalar den på samma sätt, medan de svenska tidningarna skriver Söul och de svenska radioredaktörerna ibland betonar ö-et och ibland u-et. Hur skall vi riktigt ha det?
Vän av ordning

Eftersom koreanskan inte använder latinska bokstäver kan man inte följa originalspråkets stavning i fråga om Söul. Det man måste utgå ifrån är framför allt det koreanska uttalet och delvis naturligtvis den svenska och internationella traditionen.

Nu är det uppenbarligen så att det koreanska uttalet varierar något beroende på talarens dialekt. Det första vokalljudet växlar i stort sätt mellan ett å och ett öppet ö, medan det senare vokalljudet närmast motsvarar o som i sol. Vokalljuden uttalas vart för sig, och alltså inte som en diftong som i engelskans soul ’själ’.

Det uttal som rekommenderas i Sveriges radio och likaså i den finlandssvenska radion är söol med ett öppet ö-ljud följt av o som i sol och med tryck på o-et.

På svenska liksom på tyska har man av tradition skrivit Söul. I danskan och norskan har man övertagit stavningen Seoul från franskan och engelskan. Det är den vanligaste internationella stavningen, och den får väl ses som ett försök att återge det koreanska uttalet i skrift på franska.

Att man på finska rekommenderar stavningen Soul – en rekommendation som helt har slagit igenom – beror på att man utgår från ett uttal där den första vokalen är mera å-haltig. I finskan har det också fallit sig naturligt att uttala vokalljuden som en diftong som i koulu.

Någon samordning av stavningen och uttalet i svenskan och finskan lär Vän av ordning alltså inte få uppleva. Men inom det svenska språkområdet skall vi vara konsekventa åtminstone med stavningen Söul och gärna också med uttalet söól.

***

Med anledning av artikeln om ortnamn följande frågor:
I mitt pass utskrivet i Stockholm står det: Finlands ambassad, Tukholma. Är detta rätt? Finland kan väl inte ge ett officiellt namn åt ett annat lands huvudstad och Sverige har ingen orsak att hitta på ett parallellnamn åt Stockholm. Vore det skäl att påtala detta i UM?
Vad betyder ordet ryd i personnamn och ortnamn både som sådant och i sammansättningar, t.ex. Rydberg, Östra Ryd? Har ryd samma ursprung som -rup som förekommer i södra Sverige och Danmark i namn som Kastrup, Skurup och Bedrup?
T.T., Vaxholm, Sverige

Namnet Tukholma kan naturligtvis inte användas i svensk text. Om det i passet står ”Finlands ambassad, Tukholma” är det alltså ett klart fel. Men om det står ”Suomen suurlähetystö, Tukholma” så är det helt rätt. Tukholma är av hävd det finska namnet på staden, och liksom t.ex. Kööpenhamina och Lontoo både kan och bör det användas i finsk text, precis som vi i svensk text använder t.ex. Bryssel, Köpenhamn och Rom.

Namnleden ryd är släkt med verbet röja, i fornsvenskan rydhja. Man räknar med att namnen i de flesta fall ursprungligen har betecknat något slags skogsröjning. I personnamn är Ryd- naturligtvis sekundärt. Något släktskap med namnen på -rup är det inte fråga om.

***

Med anledning av rutan om svenska ortnamn i Finland har jag fått ytterligare ett par kommentarer.

En brevskrivare påpekar att Östermyra i början av seklet var det svenska namnet på stationsorten Seinäjoki, och att namnet finns både på gamla kartor och i gamla lexikon och uppslagsverk. Det kan jag inte förneka, och jag hade tydligen fel när jag sade att Östermyra var en gård i Seinäjoki – det var uppenbarligen just stationen som på svenska hette Östermyra. Men i dag heter nog både staden och stationen Seinäjoki på alla språk.

En annan kommentar gällde begreppet Ålands län. Faktum är nämligen att medan 1987 års upplaga av statskalendern tog upp ”Ålands län” i en förteckning över länen, så talar årets upplaga om ”länsstyrelsen i landskapet Åland”. Detta återspeglar uppenbarligen dagens officiella språkbruk, även om gällande lag om länsindelningen (från 1986) nämner ”Ålands län”. Medan förvaltningsjuristerna funderar över vad som är rätt kan jag bara konstatera att ett obestridligt exempel på finska namn på enspråkigt svenska områden vars benämning innehåller ett landskapsnamn hade varit Ahvenanmaan maakunta.

Mikael Reuter