Frustrerande diffusion

Reuters ruta 12/2 1988

Jag undrar över den exakta betydelsen av frustrerad och frustration. Har orden fler betydelser?
En psykolog sade (om skilsmässobarnet): ”Det är viktigt att han tillåts uppleva att han har blivit frustrerad”. Menade hon då , ungefär, att pojken blivit besviken? Är frustration ett känslomässigt tillstånd? Eller kan hon ha använt ordet i en konkretare bemärkelse, ungefär att han blivit fråntagen något?
L., Åbo

Verbet frustrera (vanligen i formerna frustrerad och frustrerande) och substantivet frustration kan betraktas som typiska 1960-talsord. Frustrera är visserligen belagt i svenskan redan på 1600-talet, men i Svenska Akademiens ordbok (bandet fråm 1927) bedöms det som föråldrat, och Östergrens Nusvensk ordbok (bandet från 1926) tar inte alls upp det.

Frustration har tidigare levt kvar bara som en psykologisk fackterm, i betydelsen ’besvikelse över ouppfyllda önskemål, otillfredsställelse, missräkning’. Att det på 1960-talet tillsammans med frustrera återupplivades som ett modeord också i svenskt allmänspråk bör ses som ett nylån från engelskan (frustration, frustrate) i samband med nya sociologiska och psykologiska idéströmningar.

Frustrerad betyder alltså ungefär ’besviken på grund av otillfredsställda behov’ – inte besviken i allmänhet. Exakt vad psykologen i fråga menade kan man naturligtvis inte veta, men sannolikt innehöll det element av både ’besviken’ och ’fråntagen något’ – kanske besviken över att ha blivit fråntagen möjligheten att leva eller känna på ett visst sätt. Och visst kan man betrakta det som ett (relativt varaktigt) känslomässigt tillstånd. 

***

En aktuell fråga är användningen av ordet diffusion som en motsats till fusion i fråga om företag. ”Diffusionen” eller bolagiseringen håller ju på att bli allt mer allmän.
Diffusionen har en i fysiken vedertagen betydelse. Diffundera betyder att sprida ut sig i högsta möjliga grad. Resultatet av t.ex. vattenångans diffusion gör ett dimmigt, dvs. diffust intryck. Nog kan det ju hända att en bolagisering ändar i något diffust, men inte är det vad man eftersträvar.
Den fysikaliska motsatsen till fusion är fission, men det ordet kan knappast komma i fråga här. (Engelskan använder inte ens ordet fusion i denna bemärkelse, utan merger). Vill man finna ett ord som uttrycker motsatsen till fusion, vore antagligen defusion ett lämpligt val – det förekommer både i engelskan och latinet.
Fysiker

Jag har inte själv stött på diffusion i den aktuella betydelsen, men håller helt med om att det är ett olyckligt ordval. Det är inte bara fråga om att missbruka en fackterm inom fysiken. Genom sin nära anknytning till allmänspråkets diffus snarare än fusion måste ordet ses som klart vilseledande också för icke-fysiker. Vill man nödvändigtvis ha ett främmande ord för företeelsen och bygga på ordet fusion så är otvivelaktigt defusion eller eventuellt defusionering ett bättre alternativ. Men särskilt lättförståeliga och rekommendabla är de inte.

Själva företeelsen att divisioner och affärsområden inom större företag ombildas till självständiga företag är tämligen ny, och också ordet bolagisering har uppenbarligen kommit i bruk i stort sett under det senaste året. 

***

Som gammal läkare har jag svårt att vänja mig vid den nutida användningen av digital, ’något som anges i siffror’. Om jag gör en digital undersökning så undersöker jag med fingrarna, och enligt min latinska ordbok betyder digitus finger. Hur har den nya betydelsen av digital utvecklats?
Läkare

Digit betyder på engelska både finger (eller tå) och siffra (den senare betydelsen har utvecklats ur den förra), och digital betyder dels något som hänför sig till eller utförs med fingrarna, dels något som bygger på siffror.

Det är den senare betydelsen som har blivit dominerande i samband med ny teknik. Digital används dels om klockor och andra elektroniska apparater som visar tiden respektive mätresultat m.m. med siffror i en teckenruta (digitalt) i stället för med visare (analogt), dels om apparater vars funktion bygger på ett val mellan siffor (1 och 0).

I betydelsen ’utförd med fingrarna’ kan digital kanske leva kvar i medicinskt och musikaliskt fackspråk, men i allmänspråket får vi finna oss i att den nya betydelsen har tagit över helt.

Mikael Reuter