Data om antibiotika i medierna

Reuters ruta 29/1 1988

Den 29 december publicerades en notis om ett nytt finländskt antibiotikum i tidningarna. Notisen hade i Hbl rubriken "Ny antibiotika till apoteken" medan Vbl skrev "Nytt antibiotika ut på marknaden". Kan man numera använda antibiotika på detta sätt i singularis, och är det i så fall en eller ett antibiotika?
Orden data och media tror jag har diskuterats förut i spalten, men jag vet fortfarande inte om de kan användas i singularis. Hur lyder i så fall singularformerna?
Gammal läkare

Det finns ganska många latinska lånord på -um i svenskan, men de har anpassat sig på olika sätt och följer olika regler i fråga om böjning och användning i singularis och pluralis.

Huvudtyperna är två: ord på konsonant + -um (t.ex. centrum, faktum, antibiotikum) och ord på vokal + -um (t.ex. seminarium, museum, medium). De förra har av tradition pluraländelsen -a (centra, fakta, antibiotika), medan de senare bildar pluralis med den svenska ändelsen -er (seminarier, museer, medier).

På senare tid har det emellertid blivit vanligare att relativt allmänna ord som just centrum och faktum används utan böjningsändelse i obestämd form pluralis, alltså två centrum och två faktum. Det har bl.a. fördelen att man då kan skilja mellan bestämd och obestämd form pluralis (två faktum, de här faktumen), medan formerna på -a används både som bestämda och som obestämda.

För ordet centrum finns dessutom en tredje möjlighet, nämligen centrer, best.f. centrerna. Som förled i sammansättningar används centrum- (t.ex. centrumtrafiken) men – av betydelsemässiga skäl – fakta- (faktalitteratur).

Pluralformen "media" (framför allt i ordet "massmedia") har blivit relativt vanlig i svenskan på grund av engelskt inflytande. Men trots att den tas upp i Svenska Akademiens ordlista som en s.k. även-form finns det starka skäl att undvika den och i stället använda den regelrätta formen (mass)medier:

För det första följer man då samma mönster som i t.ex. gymnasier, seminarier, stadier och studier. För det andra har man möjlighet att särskilja mellan bestämd och obestämd betydelse (medier – medierna). Singularformen är alltså medium, och sammansättningar bildas med förleden medie- (t.ex. massmedieforskning).

Det kan i detta sammanhang vara skäl att påpeka att former som "ett seminarie", "ett lågstadie" inte är korrekta; det heter seminarium och stadium. Däremot talar man om en kemikalie, flera kemikalier.

Ordet antibiotikum används i praktiken nästan alltid i pluralis, dvs. i formen antibiotika. Det är därför förståeligt om man frestas att använda den senare formen som ett ämnesnamn i singularis (jfr "ta antibiotika" och "ta medicin"). Men varken en eller ett antibiotika accepteras än så länge av SAOL eller andra ordböcker, det skall vara ett antibiotikum, flera antibiotika.

I ett annat närliggande ord har utvecklingen emellertid gått därhän att formen på -a accepteras också i singularis. Det är fråga om narkotika, narkotikan, som alltså är parallellformer till narkotikum, narkotikumet. Pluralis är i varje fall narkotika i bägge fallen; någon form "narkotikor" finns inte, åtminstone än så länge.

Slutligen har vi då data. Där har språkbruket länge varit tämligen fast: den ursprungliga singularformen datum används i praktiken bara i betydelsen 'viss dag' (både i singularis och i pluralis), medan data (plur.) används i betydelsen 'uppgifter' (framför allt i maskinläsbar form).

Nu när datorer och automatisk databehandling har blivit vanligare har emellertid data börjat användas också i singularis i den mer abstrakta och övergripande betydelsen 'system för automatisk databehandling'. Man talar om att ha eller lägga något på data, och det finns mängder av sammansättningar av typen databranschen, dataregistrering, datasättning.

I allmänspråket kan betydelsen vara ännu mer konkret. Säger vi att datan har klappat ihop avser vi själva datorn eller de program som den behöver för att fungera.

Mikael Reuter