Krångelsvenska

Reuters ruta 24/1 1986

”Statens inkomstskatt på makars kapitalinkomster räknas ut så, att den makes andra inkomster än förvärvsinkomster, som förtjänat mindre läggs till den del som de överstiger 4 000 mark till den makes beskattningsbara inkomster, som förtjänat mera.”

Detta är första meningen i ett stycke ur den aktuella handboken Vi deklarerar, som en läsare fäst min uppmärksamhet vid och bett mig kommentera.

Att meningen är i det närmaste obegriplig behöver knappast påpekas. Till saken hör att resten av stycket, som jag av utrymmesbrist inte kan citera, gör saken ännu mera svårfattlig. Se efter själva - alla borde ju ha häftet till hands! Åtminstone jag kunde inte till slut räkna ut vilka inkomster som läggs till vilka och hur man slutligen drar av och fördelar skatterna.

Det hjälpte för övrigt inte att läsa den finska texten, det var nästan lika oklart där. De komplicerade bestämmelserna om hur förmögenhetsskatten skall räknas ut för sambeskattade makar återges i deklarationsanvisningarna ytterst kortfattat och uppenbarligen så vitt möjligt med lagens ord. Resultatet har blivit en oläsbar text med alltför kompakt och invecklad information.

Den citerade meningen blir inte bättre av att den innehåller ordföljdsfel, kommateringsfel och syftningsfel som alla bidrar till oklarheten. Ett minimikrav med tanke på språkriktigheten hade varit att sätta ut komma efter det första ”förtjänat mindre” och flytta ordet ”läggs” till platsen omedelbart före ”till den makes inkomster, som förtjänat mera”.

Att ordföljden måste ändras genom flyttning av ”läggs” beror på reglerna för ordföljd i bisats. Vi ser det bäst om vi förenklar meningen och ersätter bestämningen ”till den del som de överstiger 4 000 mark” med ett enkelt satsadverbial, t.ex. ”alltid”. Vi får då en bisats med strukturen ”…... att inkomsterna A läggs alltid till inkomsterna B”, och vårt öra säger oss genast att ”läggs” och ”alltid” måste byta plats.

Genom att ordet ”läggs” står på fel ställe och inte följs av komma läser man också i första hand in den felaktiga tolkningen att inkomsterna ”läggs till den del som de överstiger 4 000 mark”, vilket inte ger någon mening alls.

Fler oklara syftningar har meningen i de två somsatserna: ”som” syftar ju i normala fall på närmast föregående ord, dvs. i detta fall på inkomsterna och inte på maken.

En jämförelse med den finska texten visar vidare att meningen, så faktaspäckad den än är, saknar en viktig upplysning: det belopp på 4 000 mark som nämns skall vara den beskattningsbara summan av inkomsterna.

Slutligen tycker jag att uttrycken ”förtjänat mindre” och ”förtjänat mera” är lite vaga i sitt sammanhang - bättre vore att tala om lägre och högre inkomster.

För att få meningen någorlunda förståelig kunde man tänka sig att dela upp den och formulera om den t.ex. så här:

Statens inkomstskatt på makars kapitalinkomster räknas ut på följande sätt. Om den make som haft lägre inkomster har haft andra inkomster än förvärvsinkomster, och det beskattningsbara beloppet av dessa överstiger 4 000 mark, läggs den överstigande delen till de beskattningsbara inkomsterna för den make som haft högre inkomster.

Inte heller den texten ger oss någon stilistisk njutningsupplevelse, men den borde ändå vara någorlunda förståelig. En annan sak är sedan att fortsättningen av texten är till ytterlighet svårbegriplig, främst på grund av att själva bestämmelserna är så snåriga men än då återges så kortfattat.

Exemplet visar med önskvärd tydlighet vilka problem våra översättare har att brottas med. Vi skall naturligtvis aldrig acceptera en misslyckad svenska i myndigheternas texter men vi skall inte klaga bara på översättarna. De är tvungna att kämpa med dåliga grundtexter, krångliga formuleringar i lagstiftningen, tidsbrist och ofta också utrymmesbrist.

Men självfallet borde de behärska ordföljdsreglerna och klara av elementär tydlighetskommatering.

Mikael Reuter